En månad på nya jobbet!

Tänk va tiden går fort. Både på jobbet och fritiden. Bloggandet ligger på is och jag vet inte riktigt hur jag ska få gnistan tillbaka till bloggandet.

Det nya jobbet kommer att kräva bloggande, men kanske inte här på min privata blogg. Men kanske stimulerar det till att komma tillbaka även här.

Trädgårdsbloggen kommer i alla fall att avvecklas och allt som kommer in kommer att hamna här i så fall.

Mitt nya jobb känns i alla fall toppen än så länge. Men många nya utmaningar väntar och redan nästa vecka bär det av till storstaden igen.

När det gäller mina kreativa utmaningar är de fortfarande få. Just nu svingar jag fem stickor för att få ihop ett par benvärmare till dansen. För den fortsätter jag med i alla fall.

Yeeeehaaaa!!!

Nu väntar en skön fredagkväll med mina hundvänner, en liten brasa och absolut ingen skottning!

Tjillevippen!

Test av ny funktion!

Alice på grytträning!

      

Har fått mail och förstår att det finns några som saknar mig därute!

Här kommer några rader som ett litet bevis på att jag lever. Jag har varit sjukskriven sen i slutet av maj men jobbar nu några timmar om dagen och tar varje dag som den kommer. Att jag inte bloggat på hela sommaren betyder inte att jag inget gjort men lusten att lämna ut sitt liv och leverne i bloggform är inte alltid prioriterat.

Tycker själv att det är trist att jag inte bloggat men ibland måste man göra små pauser i sitt liv.

Nu hoppas jag få igång skrivandet igen, kanske inte varje dag, men nån gång i månaden i alla fall. Alltid har det väl hänt nåt skoj och en och annan rolig bild tar man ju.

Nu har jag skaffat en ny laptop så jag inte behöver dela med gubben. Han är ju lika nördig som jag när det gäller att surfa runt på nätet efter än det ena än det andra.

Tyvärr har sommaren inte varit på vår sida pga allt regn. Vi försöker byta taket på ett stort uthus. Presseningarna åker på och av i ett kör. Nu är det snart pappat i alla fall och plåten ska förhoppningsvis vara snabb att få på! Jag tror gubben ser ljuset i tunneln nu!

Kuvösen har använts flitigt i sommar, nästan så vi glömt att vi har en stor altan.

Nu sitter jag och väntar på Ella 7 månader som ska komma och förgylla min dag.

Ha det bra där ute och på återhörande!

Love you all!

Ute blåser sommarvind!

Hej alla glada vänner där ute.

Livet rullar på så sakteliga med allt vad det innebär.

Pappa bor nu permanent på Flemminggatan som är specialiserade på dementa och det känns mycket bra. Han kan röra sig relativt fritt och vara ute så mycket han vill och det är ett stort plus. Men nu känns det lugnare för oss i alla fall. Det finns nån som "vakar" över honom på heltid.

Mamma har redan börjat hämta sig bra tycker jag och det är nåt som känns ännu mera viktigt. Hon har fått tagit stryk mycket det senaste åren. Ja inte fysiskt men psykiskt. Det kostar på att leva med dementa familjemedlemmar.

Varför skriver jag om detta i min blogg, jo det är skönt att skriva av sej, som det så vackert heter, förmodligen inte många som bryr sej, men jag skriver ju mest för min egen skull.

Hemma jobbar vi på för fulla muggar med takbyte på ett stort uthus och gubben jobbar just nu hårt med vårt uterum/växthus. Han är duktig trots allt. Har ju ingen snickarvana direkt men han frågar och lär av andra och jag pekar med hela handen.

Junior har fyllt i mina "såbänkar" med sand och jord samt fixat gräsmattan så det känns som vi är en god bit på väg i vårt "nya" trädgård.

Alice piggar också på sej och i morgon är det dags för ett besök hos sjukgymnasten och en ny röntgen. Hoppas det har läkt som det ska!

Tyvärr skriver jag detta på jobbet och där finns inga bilder, men har jag tur orkar jag kanske få in några under kvällen.

Tjillevippen!

På väg till Tallin!

Ja då var det dags att åka hem och packa för avresa mot Tallin i två dygn. Åker med jobbet så det blir ingen semester direkt. 3 timmar fritid på två dygn, det kan man inte kalla semester. Men jag hinner väl ut på torget i Tallin och köpa mig ett par stickade vantar och lite linne. Kanske kan sy nåt vackert när jag kommer hem igen.

Men då väntar ju uterumsbygget på mej. Hoppas gubben har köpt hem lite virke och börjat med projektet, men det är nog att hoppas för mycket. Han jobbar ju JÄMT! (säger han i alla fall) No more comments!

Annars inget nytt under solen mer än en mindre skogsbrand i trakten därhemma häromdagen. Nån “stanare” som varit ute och grillat förmodligen. Asfalt brinner ju inte lika bra som skog!

Jo visst ja, det var nån som såg en björn i Brännsågen härom veckan…

..

Roligaste som händer just nu är planering av återträff med min gamla gymnasieklass. Bara tjejer som gick det som nu heter Textil och design, förstår ni va kul. Det känns ju som det är hundra år sen.

Vi ska ha en kreativ helg tillsammans i juni och det kan ju sluta hur som hellst. Hoppas vi skapar nåt av värde…….

Nu ska jag hem å packa……Hörs å syns om inte båtjäveln sjunker!

Bilden lånad från Aftonbladet på nätet

Fredag hela veckan........

I dag pratar vi om en massa saker kring bloggande på kursen som jag har med mina kollegor. Många frågor dyker upp om hur man ska förhålla sig på en blogg med olika saker.

Jag har lärt mig massor under resans gång och är inte längre så öppen med vissa saker som jag skulle kunna vara pga att det används av mina läsare på fel sätt.

Läsare har ju lärt känna mig och ringar in även min omgivning, men tack och lov har jag inte råkat ut för nåt riktigt jobbigt.

Nu sitter alla på kursen och bloggar för fullt och det känns roligt att jag fått fart på deras skriverier. Hopppas nu att de håller i sina bloggdagböcker och ger oss lite matnyttigt nån gång emellanåt.

Eftersom kursen handlat om bildhantering hoppas jag givetvis på att de fotar och redigerar fina bilder som vi kommer att få del av snart!

Jag vill tacka "mina elever" med detta inlägg, för att de har stått ut med mig och kanske har de lärt sig nåt, vilket jag verkligen hoppas. Jag slog i alla fall inte ihjäl nån.

Bifogar idag en bild på "Mona Sahlin" alias Pia Möller Andersen när hon besökte oss på vår årskongress häromveckan. Vill ni har underhållning så är Pia ett hett tips!

Oj va tiden går…..

Det verkar vara min favorittitel på inläggen nu för tiden eftersom de blir så få.

Tiden bara rinner iväg och den här våren är inte lik någon annan vår. Sällan man varit med om så många känslosvängningar och påfrestningar på så kort tid. Detta speglar sig givetvis i orken att blogga på som tidigare. Kanske hade det varit bra att skriva av sig men vissa saker gör sig inte i offentlighetens ljus.

Jag kan i alla fall meddela att jag inte blev årets vikväktare.

Annars låter jag den sista månaderna bara vara ett minne blott även om jag kommer att nämna lite som hänt i andra inlägg.

Badrumsmatta tillverkad av gamla lakan när jag var sjuk och hade långtråkigt! Passar på ett utedass i alla fall.

De sista två veckorna har gått i egen sjukas tecken och att det blev så långt som två veckor beror nog helt klart på att kroppen var ganska nedgången vid starten av förkylningen, som sedan kröp ner långt i luftvägarna och bjöd även upp till dans i bihålorna. Det hela slutade med penicillin och en veckas sjukskrivning. Vilket i sin tur skapade en ganska rastlös Kerstin som klättrade på väggarna i tid och otid.

Nu har jag i alla fall kunnat vara ute i två dagar och stökat omkring i trädgården så gått det nu gick. Å i morgon bär det av till arbetet och en jävla massa deklarationer som ska iväg i tid. Dessutom väntar en årskongress i Falun som bara den kan ta musten ur en, men jag ska ta det lugnt och göra som doktorn sagt.

I går åkte vi iväg till mitt favoritställe på våren och tittade på blåsipporna där så som jag gjort sedan jag var liten, det hör liksom till. Ett besök där får mig att tänka på farmor och pappas övriga släkt som huserat på denna plats i massor med år. I går gick tankarna faktiskt mest till pappa, av förklarliga skäl. Jag får ta med mig datorn nästa gång och visa honom bilderna.

Som vanligt går alla bilder att klicka upp så blir de större!

Tjillevippen!

Årets Viktväktare 2009

Ja då var det dags då att skvallra lite om att jag är röstningsbar i årets viktväktare (vi som gick i mål 2008).

Jättekul naturligtvis men även lite pirrigt och lite skämmigt att visa sin "förebild" som verkligen inte är nån förebild..... *ler* Men vad gör man inte för en flygtur till New York?! Kanske kan jag även inspirera andra som kämpar med vikten, det är ingen lätt sak när det burit sta rejält, men allting går.
Ingenting är omöjligt!

Jag bjussar på bilderna men gå gärna in på www.viktvaktarna.se och rösta på oss som finns där.
Vi är två från Gävletrakten!

Jo då det är jag på båda bilderna!